info@inwestdagen.se

Yrken som inte längre finns

Ibland är det ganska självklart varför ett yrke inte finns idag. Troligen finns det ingen som sitter och grubblar över varför det går inte att hitta en råttfångare numera. Självklart har man fortfarande skadedjursbekämpning men det finns inte längre så många råttor att man behöver ett helt yrke som ägnas åt att fånga och döda dem. Ett annat föråldrat jobb är stumfilmspianist. Förr i tiden var stumfilmspianist en viktig del av mans bio upplevelse. Det är uppenbart varför vi inte längre behöver pianister på våra biografer tack vare teknologiska framsteg. Men med vissa yrke hittar man intressanta berättelser bakom uppkomsten och sedan nedgånget av vissa yrke.

Yrken som inte längre finns

Roddarmadamer

Ett sådant yrke var Stockholms Roddarmadamer.  Roddarmadamer var färjedrivare som drev sjötaxi i Stockholms skärgårdar. De var mest verksamma i området kring Mälaren och Saltsjön. Vanligtvis var Roddarmadamer egna företagare och deras båtar gick i arv från mor till dotter. En typisk Roddarmadamer var en gift kvinnor vars män inte kunde försörja familjen. Från 1400-talet till mitten av 1800-talet gjorde dem en viktig insats i skärgårdsområdet. Roddarmadamer var färgstarka kvinnor och ökänd för sitt grova språkbruk. Sedan 1600-talet var Roddarmadamer medlemmar i färjedrivarnas skrå. År 1846 avskaffade Fabriks och Hantverksordning skråväsendet och i stället fick vem som helst starta någon typ av verksamhet som helst. Så från mitten av 1800-talet fick dom konkurrens av dalkullor, kvinnor anställde av ett privatföretag. De använde vev båtar istället för roddbåt. En vev båt var en hjul skovel som drevs genom att vrida en handvev. Dalkullor fanns i Göteborg också från 1843 fram till 1858. De bar folkdräkt och uppmanades att alltid vara mycket artig i kontrast till roddarmadamer. Några år senare blev båda grupper av kvinnor utkonkurrerade av ångbåtar. 

Stansoperatris

Under mitten av 1900-talet till och med 1970-talet användes hålkort och hålremsor vanligtvis som lagringsmedium i dåtidens datorer. En stansmaskin som liknande i form en manuell skrivmaskin använts för att slå hålen i kort eller remsor av papper. Korten skulle senare matas genom maskinen som kunde läsa dem. Denne som satt vid maskin och stansade kallade för stansoperatris. De var nästan alltid kvinnor liksom de som opererade kort sorterare och tabulering maskiner.

Stansoperatris

Telefonist

Även om den första telefonist var en man, George Willard Croy, var telefonister liksom stansoperatriser nästan uteslutande kvinnor. Den första kvinnliga teleoperatör var en kvinna vid namn Emma Nutt som var anställd, liksom George Willard Croy, av Boston Telefon Dispatch i Boston, USA. Boston Telefon Dispatch anställde kvinnor därför att kvinnor vanligtvis var artigare än män men också för att arbetsgivaren kunde betala mindre lön till dem. Det var typisk att en kvinnlig telefonist fick betalades hälften så mycket lön som en manlig.

Telefonist

Upp till och med 1960-talet var telefonväxlar manuella. Det krävde en människa som kunde sätta in proppar i kontakter för hand när 2 människor vill prata med varandra på telefonen. Vid Telefonist1960-talet automatiserades telefonsystem och sedan fanns det inget behov av telefonister. Idag är receptionist det närmaste jobb till telefonist. Men till skillnad från telefonister är receptionistens främsta syfte att hjälpa människor med information istället för att operera en maskin.

Inlagd i Inwest

Comments are closed.